Ni frågar – Juristen svarar: frågor och svar

I samarbete med DKCO Advokatbyrå

Tema: GDPR

Fråga: Vilka företag berörs av GDPR (General Data Protection Regulation)?

Svar: Kort och gott – alla som i sin verksamhet behandlar personuppgifter bör beakta personuppgiftsregleringen. I praktiken betyder detta att alla företag oberoende av storlek omfattas av GDPR.

Den allmänna dataskyddsförordningen, i allmänt bruk GDPR (General Data Protection Regulation), ställer krav på att samtliga företag kartlägger sin verksamhet och identifierar när, hur och vilka personuppgifter som behandlas och framförallt - säkerställer att en laglig rätt att behandla dessa uppgifter finns. Företag har även en skyldighet att informera om hur man behandlar personuppgifter och att däribland informera om till vem uppgifterna delges och när de raderas.

Med personuppgifter avses all information som rör en enskild person och som gör att personen kan identifieras. Som exempel kan nämnas namn, adress, telefonnummer, bild på personen eller exempelvis kontonummer.

Vilka skyldigheter har företagen?

Ni behöver hålla koll på vilka personuppgifter ni behandlar inom er verksamhet samt utvärdera varför, hur och på vilken grund dessa uppgifter behandlas. Ni kan exempelvis behandla era kunders namn och telefonnummer för att leverera deras beställningar och då är rättsgrunden uppfyllande av avtal. Era anställdas kontouppgifter behandlar ni för att betala lön, alltså för att uppfylla lagstadgade skyldigheter. Allt detta behöver ni sammanställa i ett dokument som antingen skickas ut eller finns på er hemsida för påseende. Dokumentet kan kallas personuppgiftspolicy eller exempelvis beskrivning om personuppgiftsbehandling.

Summa summarum: Den allmänna dataskyddsförordningen tillämpas på samtliga företag inom EU oberoende av företagets storlek.

 

***

 

Tema: prishöjning

Fråga: Hur genomför man prisjusteringar - näringsidkare emellan - för att justeringen ska vara juridiskt bindande?

Svar: Utgångspunkten är att de villkor som man en gång avtalat om gäller. Har man kommit överens om ett pris är det detta som gäller.

I avtal mellan näringsidkare finns det ofta villkor som reglerar möjligheten till prisjusteringar och hur dessa ska göras. Det här är särskilt vanligt när det gäller långvariga avtal. Om man vill göra en prisjustering är alltså första steget att kontrollera vilka villkor som finns i avtalet. I många avtal finns skrivning om att ändringar ska vara skriftligen avfattade och godkända av bägge parter för att vara bindande. Vill man göra en prisjustering i sådana avtal ska man i praktiken göra ett tillägg till avtalet i vilket man kompletterar villkoret. Notera dock att många näringsidkare har allmänna avtalsvillkor bifogade till sin offert eller publicerade på sin hemsida i vilka det är vanligt att man förbehåller sig rätten till prisjusteringar. Det lönar sig därför också att kontrollera om allmänna villkor har blivit en del av avtalet och om prisjusteringar är möjliga på den grunden.

Särskilt vid ingående av långvariga avtal mellan näringsidkare lönar det sig att redan vid avtalets ingående fundera på prisjusteringar och om man borde inkludera en sådan möjlighet så att inte avtalet i efterhand blir oskäligt. En prishöjning eller sänkning kan t.ex. basera sig på indexjusteringar. Använd gärna något allmänt index, t.ex. index publicerade av statistikcentralen som referens.