Från utsläpp till resurs – Jouni Karhu leder utvecklingsarbetet inom From Emissions to Harvest
Kan koldioxid som i dag lämnar växthusens värmeanläggningar via skorstenen i stället tas tillvara och återanvändas i odlingen? Det är en av de centrala frågorna i projektet From Emissions to Harvest, som ägs av Dynamo Närpes.
Projektet leds av Jouni Karhu, som nyligen anslutit till Dynamo Närpes som projektchef. Jouni bor både i Åbo och Närpes och är oftast på plats i kontoret i Närpes från måndag till onsdag.
Erfarenhet av forskning, utveckling och kemi
Jouni är 57 år och har fru och tre barn varav två är redan vuxna. På sin fritid läser och motionerar han gärna. Skidåkning och jogging hör till intressena, och han uppskattar också kultur, särskilt klassisk musik och konst.
När Jouni fick tips om tjänsten på Dynamo Närpes upplevde han att projektet passade bra ihop med både hans intressen och tidigare erfarenheter. Han har en bakgrund inom kemi, forskning, utveckling och produktutveckling och har även arbetat med cirkulära lösningar inom cirkulär ekonomi. I projektet får han nu kombinera sina tidigare erfarenheter med ett nära samarbete med växthusodlarna och deras konkreta behov.
– Jag har varit aktiv med att utveckla nya kemiska processer, olika tekniker och analysmetoder. Jag har också arbetat med lösningar inom cirkulär ekonomi och med cirkulära näringsämnen. Jouni har också erfarenhet av att arbeta i projekt och av samarbete med universitet och forskare. Den erfarenheten är relevant i projektets samarbete med Luleå tekniska universitet.
Koldioxid som redan finns – men i dag går förlorad
I växthusodling används koldioxid för att förbättra växternas fotosyntes och skapa goda förutsättningar för tillväxt och skörd. I dag köper många växthus in externt producerad koldioxid för detta ändamål.
Samtidigt uppstår koldioxid när växthusen producerar värme, till exempel genom förbränning av biomassa.
– I dag går typiskt den koldioxiden ut via skorstenen och används inte. Det här projektet fokuserar i att undersöka om koldioxiden i stället kan tas tillvara och återanvändas i växthuset så att återvinningen kan bli möjlig tekniskt och ekonomiskt, förklarar Jouni.
Om det är möjligt skulle den koldioxid som redan uppstår i växthusens uppvärmning kunna ersätta externt inköpt koldioxid?
– Ja, åtminstone till en betydande del. Koldioxid är en kostnad för växthusföretagen. Om man kan använda den koldioxid som redan produceras i den egna värmeanläggningen kan det skapa nytta på flera sätt.
Förstudien ska lägga grunden för en konkret lösning
I From Emissions to Harvest fungerar Jouni som projektchef och ansvarar för projektets genomförande. En del tjänster köps in från Luleå tekniska universitet under projektets gång.
From Emissions to Harvest är ett förstudieprojekt. Det innebär att arbetet i det här skedet framför allt handlar om att samla in fakta, kartlägga behov och analysera vilka tekniska lösningar som skulle kunna fungera i praktiken.
Jouni ansvarar för projektets helhet och arbetar bland annat med att utvärdera olika tekniker, planera tester, analysera resultat och samla in relevant mätdata. En del av arbetet görs tillsammans med Luleå tekniska universitet.
Tillförlitliga analyser är en viktig del av projektet. När man utvecklar den här typen av lösningar behöver man verkliga data.
Målet är att förstudien ska ge underlaget för nästa steg.
– På basen av det här projektet ska planer för en prototyp tas fram. Den skulle sedan byggas och pilottestas i ett följande projekt. Det här projektet ska lägga grunden för det arbetet, säger Jouni.
I detta projekt utvärderas olika tekniska alternativ så att det finns en plan för vilken teknik som ska användas i en framtida prototyp.
Växthusodlarnas kunskap är avgörande
Sedan projektstarten har Jouni besökt flera växthusföretag och värmeanläggningar för att få en bättre bild av dagens tekniska lösningar och företagens behov. Den kontakten är central för projektet.
– Vi vill inte utveckla en lösning som bara fungerar i teorin. Målet är att få fram något som motsvarar de verkliga behoven och som faktiskt kan användas av växthusföretagen.
Behoven kan också se olika ut från företag till företag. Hur mycket koldioxid som används, hur värmen produceras och vilka framtida investeringar företaget planerar är exempel på faktorer som kan inverka.
Därför vill Jouni gärna komma i kontakt med ännu fler odlare.
– Jag har redan träffat flera växthusföretag, men långt ifrån alla i Närpes. Om man är intresserad av projektet och vill berätta om den egna verksamheten och koldioxidanvändningen, kommentera olika lösningar eller helt enkelt följa arbetet är man varmt välkommen att ta kontakt. Också tillverkare eller leverantörer av förbränningspannor och deras system i Närpes är välkomna att informera om deras system.
Närpesregionen har goda förutsättningar för utvecklingsarbete
Närpesregionen erbjuder goda förutsättningar för den här typen av utvecklingsarbete. Här finns en omfattande växthusproduktion och en stark vilja att utveckla verksamheten och ta till sig nya lösningar, något som gjort intryck på Jouni under hans första tid i regionen.
– Min positiva bild av Närpes och människorna här har blivit ännu starkare. Det finns en god utvecklingsanda och stor vilja att samarbeta. Jag har haft väldigt givande diskussioner med odlarna och andra aktörer i området.
Den kombinationen ser han som en viktig styrka när nya lösningar ska utvecklas.
– Här finns både mycket kunnande, företagen och viljan att utvecklas. Det ger goda förutsättningar för att kunna ta fram lösningar som också kan ligga i framkant.
