Bestämning av kolhalt i mark – metodjämförelse
Finland har som målsättning att vara klimatneutralt före 2035. Det förutsätter att utsläppen minskas snabbare inom alla sektorer och att kolsänkorna stärks – även inom jordbruket.
Inom projektet Circular Insight & Transition – CIT har man med samarbetspartners Lykkan, Hortilab och entreprenören Jussi Knaapi undersökt hur man kan mäta kolhalten i jordbruksmark. CIT är ett samarbetsprojekt som finansieras via Österbottens förbund.
Regenerativt jordbruk är ett begrepp som blivit populärt de senaste åren både i Finland och internationellt sett. Det innebär ett odlingssätt som handlar om att bygga upp och förbättra naturliga biologiska processer och kretslopp i och ovan jord, vilket bidrar till god jordhälsa och biologisk mångfald. En viktig komponent i en välmående jord är kolhalten. För att kunna följa upp hur mycket kolhalten och jordhälsan utvecklas, krävs bra och enkla analysmetoder.
Syftet med denna undersökning var att jämföra hur två olika analysmetoder, glödgningsförlust samt torrförbränning förhåller sig till varandra då prov från samma ställe genomgår båda analyserna parallellt.
Provtagningen gjordes på en av Lykkans pilotgårdar i Närpes som drivs regenerativt. Innan provtagningen skannade vi åkern för att kunna dela in området i zoner baserat på markegenskaper och möjliggöra en mer representativ provtagning. I undersökningen togs jordprover från 10 provpunkter ned till ett djup på upp till ca. en meter. Varje prov delades in i tre delprov enligt djup (0–20, 20–50 och 50–90 cm) och analyserades för både kolhalt samt andra parametrar som beskriver markhälsan. Resultaten visade som väntat högsta halterna organiskt material i det översta jordlagret men även de djupare lagren innehöll högre halter organiskt material än förväntat. Jämförelsen mellan de två analysmetoderna visade ungefär samma resultat för det översta skiktet men i de djupare proverna blev skillnaden större. Möjliga förklaringar kan vara lerhalten i de djupare proven som påverkar glödgningsförlustens resultat samt skillnader i provhantering. Resultaten visade även korrelationen mellan kolhalten i jorden och andra parametrar som beskriver markhälsan. Generellt sett ökar markhälsan då kolhalten ökar.
CIT:s projektchef Fredrik Hanstén konstaterar att det har varit en mycket intressant undersökning och trevligt att få vara med och bidra till en konkret undersökning av kolhalt i marken.
Kristian Bengts från Lykkan kommenterar: "Som jordbrukare krävs det en hel del fingertoppskänsla och långsiktighet i hur åkrarna sköts, för att få grödorna att växa väl. Det som kom fram i undersökningen kvantifierar begreppet bördighet, och visar hur viktig markhälsan är för att en åker ska producera god skörd med små insatser och i varierande väder. Det blir spännande att se hur resultaten utvecklar sig över tid, och vad allt det här kan omsättas till i praktiken".
Vill du veta mera kan du kontakta Fredrik Hanstén, fredrik.hanstén [at] dynamonarpes.fi, +35844 493 9590
